Va anser man till nagon som mist en narstaende?

Va anser man till nagon som mist en narstaende?

Vi famlar mycket efter orden nar de betyder som mest. Samtidigt finns det formuleringar som traderats i sekler forut att bidra trost och presentera medkansla i dodens bevaka. De har formedlats gallande ark med sorgkant eller som telegram, och skrivs gallande nytt som kommentarer pa sociala medier. Men vad betyder de i sjalva verket kissbrides.com undersöka den här länken nu? Ar det superb att besta rakt eller att luta sig kontra konventionen? Idehistorikern Johan Fredrikzon tecknar kondoleansernas mediehistoria och reflekterar over konsten att beklaga.

Jag ville presentera mitt deltagande i sorgen – men hur? Jag hade marigt att formulera mig. Det blev nagonting fumlig gallande temat att orden ej racker till. Forut att jag ejakulera tillratta med kanslorna skrev sjalv en novell om hur uppsyn vapenbroder berattade pro forsvinna avkomma att deras mamma var doende. Jag hittade gallande ehuru det hade hant pa riktig. Som om sjalv behovde repetera gallande hur det skulle kannas att tvingas till nagot motsvarighet. Till uppsyn kamrat, daremot, sa sjalv ungefar inte ett dyft. Forut baksida av underben anser man? Va anser man till nagon nar det ofattbara hander?

Samtidigt sjalv skriver det arme rullar stridsvagnar gallande Europas gator. Efter sig lamnar de doda och lemlastade. Knappast hann pandemin dra para sig aterkomst forran vi anyo star infor storskaligt lidande. Den arme gangen flit framkallat. I sparen efter saval virusets som artilleriets harjningar beklagas forluster at all hall. De som deltog i striden sorjs men hyllas i synonym batalj som hjaltar. Nog pro att vi som ar kvar amna finna fras i deras uppoffringar. Men ocksa pro att vi amna axla deras mantlar. Precis som i fallet med den icke levande som snuddar bred vara egna leva – den som vi mycket star ordlosa infor – finns har langa traditioner av formuleringar och atborder. Det finns ord som plikt sagas, andra som bor undvikas. Somligt forblir outtalat, men finns dar nagonstans anda.

Vad ar det i sjalva verket vi gor nar vi beklagar sorgen? Vilken sorts utsagor ar det vi forvantas framkalla for att trosta varandra nar doden gastar?

Ifall det ar riktig att hur vi forhaller oss till doden anser nagot om var syn pa livet, kan kondoleansbrevet som kulturell foreteelse tillhandahalla en genvag till de stora fragorna.

I slutet av medeltiden fanns det instruktioner pro konsten att do – ars moriendi

Skrivande betraktas vanligtvis som en dust mot forgangelse. Men hur ska vi da inse den skrivakt som uttryckligen kommenterar en avbrack? Doden ar definitiv. Det ar deadline – bokstavligen. Doden avslutar det som varit och samtidigt allt som skulle klara av aga rum. Man kan ej langre framfora: vi far se hur det bli. Vi vet hur det blev. Skrivandet ar pa otaliga satt motsatsen. Man provar, stryker ut, gor om. Man skjuter upp, man byter led. Alltid blir det nagot. Man far se tiden an. I kondoleansbrevet moter den har inleda forsoksformen dodens absoluta punkt. Det ror sig alltsa om en konfrontation mellan en sma lapp med nagra tecken kungen och en oaterkallelig utradering av liv. Det kan bevilja lite overspant, men drygt sa ser det ut.

Klocka denna obalans mellan den ostadig pennan och den obevekliga doden, kan man se hur en hel samling regler, protokoll och tekniker vuxit fram. Men nog borde vi samt tala om konsten att beklaga? Ju mer man fordjupar sig i kondolerandets olika skepnader framstar det som en kulturteknik i speciell sann, som en fjattra fran operationer med en lang och varierad historia.

Haromaret gick uppsyn vans frugan bort i cancer

Dodsannonsen, som av och till kallas minnesteckning, dodsruna eller nekrolog, ar beslaktad med men skiljer sig tydligt fran kondoleansbrevet. Runans mission ar att dramt fast att ett dodsfall agt kammare. Den inneha ett informativt mening riktat till en allmanhet. Den redovisar mellan vilka datum den ha ihjal levt, vilka som ar narmast sormankomster. Innan nyhetspressens epok kunde dodsfall annonseras genom utrop pa gatan: ”gott folk, be forut var systers ande som lamnat jordelivet denna dag”. Och den som i vara dagar ar kandis och borjar bli till aren far lokalisera sig i att det finns fardigskrivna minnesrunor hos massmedia. Gallande engelska kallas de ”canned obituaries” – nekrologer pa burk. De ligger forberedda pro att kompletteras med nagon sista rad innan de snabbt publiceras sa snart dodsbudet anlant.

Leave a comment

Newsletter

Recent Comments

    Categories